torsdag 5 februari 2009

Som vi brukar säga

Idag roar jag mig med att varva jobbansökningar med funderingar över lämpliga ringcitat. Ska man ha latin, gammalgrekiska, kort och koncis svenska eller rent av nåt fyndigt på finska?

Min favorit hittills är Consummatum est -- "Det är fullbordat", vilket lär ha varit Jesu sista ord på korset (översatta till latin, naturligtvis). Uttalade efter att allt som stod i profetian uppfyllts, precis innan hans ande lämnade kroppen. För att dra en uppenbar parallell till mitt eget liv så är nu även mitt föreskrivna öde uppfyllt. Det blev ingenjör av mig till slut vare sig jag ville eller inte. Men här skiljer sig våra öden, mitt och Jesus. Min ande ska inte lämna någon värld, förutom möjligen den akademiska. Här ska skapas, mina vänner. Vi får se vad.

Andra citat som fick mig att dra på smilbanden var:

Miserere Domine, canis mortuus est -- "Visa nåd herre, hunden är död"

Canis meus id comedit -- "Min hund åt upp det"

Inget av ovanstående är vettigt att gravera in i ringen som minne och jag vet inte heller om latinet är grammatiskt korrekt, men det kan ju vara lite kul att iallafall ha ett hum om vad dylika saker heter på latin ifall man skulle få för sig att skaffa hund. Sen blev jag tvungen att kolla på A Fish Called Wanda, varifrån det övre citatet är hämtat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar